MudiMums i ny tappning

"Med MudiMums-guiden i din plånbok kan du snabbt se vem som äger många av de vanligaste produkterna i livsmedelsbutiken.”

Så inleds den lilla MudiMums-guiden årgång 2007. Den var enkel att vika ihop och ha i plånboken och innehöll listor på de storföretag och djurindustrier som en miljö- och utvecklingsintresserad konsument gjorde bäst i att undvika.

Det var Malin Dahlgren i Gävle som tillsammans med sin man Thorild sammanställde den första MudiMums-guiden. Malins efterforskningar väckte fasa hos många av oss när vi förstod vad vi egentligen stödjer genom våra vardagliga matinköp. Sverige skickade bistånd till länder där företag tog vatten för att bevattna exportvaror. Ett avslöjande var Nestlés cyniska marknadsföring av modersmjölksersättning i områden där rent vatten är svårt att få tag i. Situationen var ohållbar och MudiMums, Mat Utan DjurIndustri, Mat Utan Multinationella Storföretag, startades.

I dag är det närmast omöjligt att skriva en sådan guide. Företagens makt har ökat, och producenter som fick grönt ljus av Malin på sjuttiotalet skulle inte klara sig lika väl i dag på grund av nedläggningar, uppköp och komplicerade ägarförhållanden. Nästan alla svenska företag som var med i den första guiden ingick i globala koncerner redan för tio år sedan. Finduspannkakor tillverkades plötsligt i England, med onödig frakt som resultat. Och bondekooperationen som rekommenderades liknade nu ytterligare ett storbolag. Att sätta politisk press på företag och butiker blev allt viktigare i takt med att konsumentmakten krympte.

– En sak där vi nog tänkte fel när vi skapade MudiMums var betoningen på vegetarisk mat. Vi har allt mer insett att det behövs djur för att hålla det svenska landskapet öppet och för biologisk mångfald, sade Malin i en intervju med Jordens Vänner 2005, innan hon gick bort året därpå. Hennes man, Thorild, förde kampen för hållbarhet vidare. 2015 nominerades han till Årets Gävlebo.

I dag har Jordens Vänner ambitionen att hitta ett nytt sätt att skapa en MudiMums-guide. Början på det kan du se nedan, i våra fem informationsfilmer om vanliga varor och hur de påverkar människor och den globala miljön. Varorna valdes utifrån att de alla är populära livsmedel i Sverige,och har en lång och komplex resa bakom sig innan de når konsumenten.

– I min generation kanske uttryck som eko-reko känns mer bekant, men MudiMums är väl värt att återetableras då stora multinationella företag blir allt mäktigare på bekostnad av enskilda odlare, lokalsamhällen och miljö. Detta är förstås en sanning som starka krafter försöker att hålla borta från oss, för att vi ska handla mer av det som ökar multiföretagens vinster, säger Josefin Stenmark, som har gjort de nya infornmationsfilmerna.

– Med materialet vill vi visa på hur miljö och solidaritet hänger ihop, hur det råder orättvisa maktförhållanden i matindustrin, och uppmuntra till medvetna val och mobilisering för förändring.

Introduktionstexten från den gamla MudiMums-guiden avslutas med ett råd som håller än i dag: ”Fortsätt med att ställa krav på företagen, att de ska ta miljö- och sociala hänsyn i sin livsmedelsproduktion.”

–  När jag först fick uppdraget att utforma ett nytt bildbaserat material utifrån MudiMums visste jag inte vad uttrycket stod för. Jag tog reda på att det står för mat utan djurindustri - mat utan multinationella företag och var en lista som började att spridas av Jordens Vänner i slutet av 70-talet. Efter några möten på Jordens Vänners kansli med projektledare Sofie Persson förstod jag mer och mer vilken genomslagskraft MudiMums haft sedan första upplagan kom.

Josefin Stenmark, Sofie Persson och Victoria Olausson började spåna kring hur vi kommunicerar mat utan djurindustri - mat utan multinationella företag i en modern kontext, gärna anpassad utifrån sociala medier. De kom fram till att de skulle koncentrera sig på fem olika livsmedel och bygga en bildserie från produktion till konsumtion för var och en av dessa varor. Varorna valdes utifrån att de alla är populära livsmedel i Sverige, och har en lång och komplex resa bakom sig innan de når konsumenten. Med materialet vill de visa på hur miljö och solidaritet hänger ihop, hur det råder orättvisa maktförhållanden i matindustrin, och uppmuntra till medvetna val och mobilisering för förändring.

–  Jag ägnade en hel del tid åt att efterforska  hur produktionen går till för de olika varorna och hittade information från bland annat Friends of the Earth International, Naturskyddsföreningen, Jordbruksverket, Sida-rapporter, och vetenskapliga artiklar. Parallellt med efterforskningen gjorde jag skisser över det jag läste om, vilket slutligen mynnade ut i en serie bilduppsättningar för varje varukategori. En bit in i processen kom vi fram till att det vore roligt att skapa ett filmbaserat material och jag skapade då separata bilder som kunde placeras i ett flöde samtidigt som jag i filmen berättar om hur processen från produktion till konsumtion går till. Med hjälp av aktivitetssamordnare Lanja Rashid och praktikanten Andreas Jonsson filmade vi steg för steg tills alla klipp kunde sättas ihop och redigeras till en slutgiltig film. Förhoppningsvis sprids filmerna i flera kanaler och leder till ökad eftertanke och handling mot ett mer rättvist och hållbart matsystem!

Om Josefin Stenmark:

Engagerad i Jordens Vänners klimatinformatörs-verksamhet. Har en kandidatexamen i globala studier med inriktning på humanekologi och studerar nu master i kultur och demokrati. Älskar att få arbeta kreativt för global rättvisa och hållbarhet och tror på att göra aktivism rolig, inkluderande och icke-våldslig.

Kuriosa: Malin Dahlgren och hennes make Thorild har tidigare organiserat MudiMums-matlag i Gävle och Malin utkom 1980 med boken Äta på nytt sätt  (finns på antikvariat, fysiska eller på nätet) med recept från matlaget.

 

 

 

 

Lär dig mer om medvetna val och multinationella företags inflytande på matvaruhandeln här:
Marknadsrapporten 2017
Falsk valfrihet i butiken (Råd & Rön)
Om miljömärkningar

Josefin Stenmarks informationsfilmer (Youtubelänkar):
Risfilmen
Bananfilmen
Avokadofilmen
Köttfilmen

Läs mer om hur kött är den matvara som ger upphov till störst klimatpåverkan

 

Dela gärna vår kamp!