Vem har kunskap att påverka?

Inlägg från praktikantbloggen
“Det finns många saker som hotar ursprungsfolkens territorium men det här är det enskilt största hotet just nu.”
En av workshopledarna står framför det tjugotal kvinnor ur ursprungsfolket Paiter Suruí som är på en tvådagarskurs i politisk organisering. Det hot som workshopledaren syftar på är PEC215, ett lagförslag som den brasilianska kongressen lagt fram.
Enkelt förklarat innebär lagförslaget att makten över vem som har rätt att utnämna vilka områden som bör skyddas som “terra indigena”, det vill säga ursprungsfolksområde, skulle flyttas från den verkställande myndigheten Funai (Fundação Nacional dos Índios) till den lagstiftande kongressen. Kongressens ledamöter är välkända “anti-indigenistas”, i princip motståndare till ursprungsfolks rättigheter. Många av dem har dessutom egna ekonomiska intressen i exploateringen av Amazonas och ursprungsterritorierna. Därför står det utom allt tvivel att förflyttandet av makten till kongressen skulle försvåra nya utnämningar av ursprungsfolksområden men också hota de befintliga territorierna.
Tanken med mötet är att Suruíkvinnorna ska lära sig om hur det brasilianska samhället styrs, om PEC215 och starta en politisk medvetenhet och organisering i sina byar.
Efter att ha sett den inledande filmen, om ursprungsfolk i nordöstra Brasilien som åkt till huvudstaden Brasilia för att protestera mot lagförslaget och försöka stoppa det, är flera av kvinnorna tagna.
“Jag är glad att vi fick se filmen. Jag hade inte en aning om att det här höll på att hända. Men nu när vi vet kanske vi kan göra något för att stoppa det”, säger Indira Suruí, 19 år.
På frågan om vilka i salen som vet vem som styr Brasilien, vad en lag är, vad kongressen är och vad en kommun är uteblir de uppsträckta händerna. Ingen vet. Att en del av de äldre kvinnorna inte vet är förståeligt, de pratar inte så mycket portugisiska och har inte gått i skolan. Men att Indira och de andra i sena tonåren och i tjugoårsåldern, som har gått i skola, inte kan något av svaren är ett underbetyg till det brasilianska skolväsendet.
Först blir jag förvånad men sedan tänker jag krasst att det såklart inte ligger i makthavarnas intressen att utbilda sin befolkning. Med en outbildad befolkning kan rättsvidriga, olagliga lagar enkelt stiftas. Demokrati kan inte finnas i en stat där medborgarna inte vet hur det politiska systemet fungerar. En stat som inte utbildar sina medborgare kan omöjligen vara legitim.
Mötet är en del av ett jämställdhetsprojekt som Kanindé, med stöd av Jordens Vänner, tillsammans med Metareilá, Suruís centrala organisation, arbetat med i fyra år. Tidigare möten har handlat mer om kvinnors rättigheter och frågor som våld i hemmet men nu ligger fokus alltså på att få igång en politisk organisering. På sista mötesdagen planerar gruppen nya möten i byarna och diskuterar hur de ska kunna engagera fler i byarna. Det slutliga målet är att åka till Brasilia för att sluta upp i protesterna mot PEC215.
Lagförslaget har redan varit uppe en gång tidigare, men drogs tillbaka delvis tack vare starka protester från urprungsfolksrörelsen och miljörörelsen. Men det lades visst bara på is och nu är det på gång igen.
I grupper har deltagarna diskuterat vad de kan göra för att stoppa PEC215. Aloma Suruí läser vad hennes grupp kommit fram till:
“Först av allt måste vi ena alla ursprungsfolks ledare och dessutom måste vi ena våra folk, män som kvinnor. Vi måste också ha tillit till dem som går längst fram i striden och kämpar för ursprungsfolks rättigheter. Till sist måste vi se till att bevara våra kulturer och miljön och försvara dess rättigheter.”
Text: Anna Sjögren

 

Dela gärna vår kamp!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *